bleeesch

Åldern kommer ikapp en, vare sig man vill eller inte. Jag skäms över att säga det, men jag är ingen ungdom längre. Livet tar i ända ifrån fötterna och ger mig en käftsmäll som får mig att bli alldeles vimmelkantig. Tjejen som inte ens får handla Bingolotter utan att legitimera sig, börjar bli gammal.

Jag kan inte längre dricka kaffe på kvällskvisten utan att bli som en speedad ekorre, jag kan inte dricka cola utan att få huvudvärk och jag kan inte äta hur mycket skitmat jag vill. Min mage krossar mig inifrån, men jag kunde inte bry mig mindre. Jag är ju "odödlig"! Jag orkar inte fixa ordning mitt leverne, jag skiter fullständigt i det faktiskt. Jag är bara en gammal och tragisk människa, kort sagt.