bleeesch

Åldern kommer ikapp en, vare sig man vill eller inte. Jag skäms över att säga det, men jag är ingen ungdom längre. Livet tar i ända ifrån fötterna och ger mig en käftsmäll som får mig att bli alldeles vimmelkantig. Tjejen som inte ens får handla Bingolotter utan att legitimera sig, börjar bli gammal.

Jag kan inte längre dricka kaffe på kvällskvisten utan att bli som en speedad ekorre, jag kan inte dricka cola utan att få huvudvärk och jag kan inte äta hur mycket skitmat jag vill. Min mage krossar mig inifrån, men jag kunde inte bry mig mindre. Jag är ju "odödlig"! Jag orkar inte fixa ordning mitt leverne, jag skiter fullständigt i det faktiskt. Jag är bara en gammal och tragisk människa, kort sagt.

På grund av katastrofala datorproblem, en kaotisk tjej och ren och skär lathet så har bloggen legat lite nere. Trots detta hatar ni mig inte. Lustigt det där...

Jag har kommit till insikt att jag faktiskt är sjuk. Jag har bulimi. Det är sant. Jag tror jag har haft det hela livet. Eller ja, jag har så gott som bulimi. Jag hetsäter, men jag kräks inte. Det kan väl inte vara så noga?

Nej, men seriöst. Jag har fått för mig att jag ska få i mig det jag har framför mig på snabbast möjliga tid. Jag hetsäter verkligen. När det är tomt på faten har jag ingen aning om vad jag precis åt, för jag har inte hunnit känna smaken. Jag är aldrig hungrig mer, för jag får i mig ca tio kg mat per måltid och jag hinner sällan smälta undan maten till nästa måltid. Men det blir nog bra det här...

Ska egentligen sova nu, så jag kanske ska göra som sig bör, för en gångs skull?

Eftersom jag är forever alone, så fick jag äta en gammal matlåda till middag. Living the dream!

Till grannens stora förtjusning har jag privatkonsert för honom i form av skönsång. Det tråkiga är bara att när man hör sig själv tycker man att det låter så jävla bra, men råkar man spela in det hör hur eländigt man låter egentligen, blir man nästan grinfärdig. Jag ska aldrig mer sjunga...

Jag får äta mig lycklig istället. Till detta behövs ett par sidenkallingar och ett för stort linne. Tråkigt nog så fanns det inget spännande att äta, så det fick bli "Lammskit" och billig energidricka. Plus en kamera på det. Kul för mig. Inte bra för allmänheten.

*slicka*