bleeesch

Ursäkta mig, men nu är jag fan förbannad på riktigt!

Sedan urminnes tider har människans uppgift varit att hitta en partner, fortplanta sig och uppfostra sina små. Så ska det vara, annars var det något fel på den människan.

Även idag gäller samma regler, med några justeringar. Hitta en partner, förlova sig, (gifta sig), fortplanta sig och uppfostra sina små. Så ska det vara, annars är det fel på den människan. Eller så är den bara jävligt ful. Men konstigt nog brukar dom också få barn.

Men när någon avviker ifrån dessa perfekta ramar blir det ett ramaskri och folk börjar spekulera. Varför? Händer det verkligen så lite i deras egna liv att dom måste börja fundera på andras?

Nu vill jag bara klargöra för er som undrar HELA JÄVLA TIDEN när jag och Magnus ska skaffa barn/förlova oss. Vi gör det när vi själva vill och inte när normen säger att vi ska göra det.

Har det någonsin slagit er att dom som ni håller på och tjatar på att dom ska skaffa barn, kanske har jättestora problem och försöker allt vad dom kan. Dom går på läkarbesök, tjejen får en massa hormoner och gud vet allt och båda ligger och gråter i varsin ände av sängen med en känsla av oduglighet. Tror ni att dom mår bättre om dom hela tiden får frågan "När ska ni skaffa barn då?"

Jag vet folk som förlovar sig efter att ha varit ihop två månader och skaffar barn efter knappt ett år. Jättebra, kul för er och lycka till. MEN JAG VILL INTE GÖRA SÅ! Snälla, rara, sluta tjata!

Den dagen jag blir gravid tänker jag inte berätta det för en käft. Jag ska hela tiden förneka den växande magen och komma med ursäkter av att jag har gaser. Nu har jag fått fräsa ifrån mig lite, så nu kan jag gå o lägga mig.

Det är så sjuuuuukt varmt! Ändå sitter jag och mölar i mig choklad, fastän jag precis har ätit grillmat (som jag inte alls var hungrig på för att vi var på Lappens o grisade oss). Tur att det är lördag så jag har nåt att skylla på.

Eftersom jag skötte grillen fick Magnus göra tjejgörat och fixa sallad, duka och sånt där. Kändes skönt att se honom fkänga upp o ner för trappen medans jag stod och smuttade på mitt vin (som han serverade) och petade på köttet. Life's good!

Vatten i flaska, rödvin, bögsalt i en liten skål och vatten i cola-glas. Det blir inte mer kultiverat än såhär! (Lägg gärna märke till mina snygga färgstänk på händerna. Svar ja, jag och trappan har fortfarande krig)

Eftersom jag fortfarande inte har sovit ikapp allting (kan man göra det?) så vet jag att jag bör gå o lägga mig. Men det skiter jag i. Nu är jag salongsberusad, sitter i alldeles för lite kläder och svettas, ligger o kollar på dokumentär, barnfri och kan fan inte ha det bättre.

Godmorgon!

Nu har Anna varit här och hämtat lapparna och själv befinner jag mig i ett mellanläge. Jag har så sjukt mycket sömnbrist (kännetecken på detta, man skakar som en maracas) men samtidigt har jag blivit pigg efter att ha varit vaken en halvtimme. Går jag o lägger mig blir det skönt en stund, men sen blir jag som en zombie resten av dagen. Går jag däremot inte och lägger mig kommer jag att däcka vid halv åtta-tiden ikväll...

Jag mår sjukt illa också, har gjort det varje morgon ett tag nu. Och du, var snäll och veva upp hakan. Jag är inte gravid!

Nu måste jag äta frukost innan jag faktiskt spyr på riktigt :p

Nu råkade det bli en ny dag, så jag vet att jag ljög lite när jag sa att jag skulle skriva senare på kvällen.

Trots två stycken övertrötta själar lyckades vi klippa gräs, fixa i trädgården, tvätta tvätt, tvätta två bilar, äta samt även diska. Är fan inte illa pinkat med tanke på att vi båda klev upp före fem imorse och åkte hem strax innan sex på eftermiddagen.

Min kropp är grymt övertrött (alltså känner jag mig pigg), men jag vet att jag måste gå o lägga mig. Tidigt imorgon bitti kommer en räddande Anna o hämtar flygbladen.

Okej... Jag går o lägger mig nu... kanske

Jag vet att jag är en dålig människa som inte uppdaterat på länge, men faktum är att jag knappt har varit människa. Har haft årets jävla huvud-rygg och nackvärk,kräkts och haft mig (ja, det har varit synd om mig). Trots att jag har genomgått en hemsk pärs så överlevde jag.

Är fortfarande kvar på jobbet, fast för Magnus räkning. Känns så himla skönt att det är freeeeeeeedag, det här har varit världens längsta vecka, fast den bara har bestått av fyra arbetsdagar. Men ni kan ju tänka er hur det är att jobba samtidigt som nån sadistisk jävel slår sönder en inifrån. Inte trevligt alls. Dock när jag vaknade imorse kände jag mig väldigt mycket bättre och nu på känner jag mig som en människa igen...eller nåt. Det är så himla tragiskt att man inte fattar hur skönt det är att inte ha ont förräns man har haft riktigt ont och sen blir "frisk" igen.

Uppkäftigt jävla trött är jag efter ca 3-4 h (i genomsnitt)/nattsömn per dag. Lägg på överdrivet glada (och framförallt trevliga) arbetskamrater och smärta. Klockren kombination! Men för att skryta lite måste jag säga att Magnus berömde mig för att jag var så trevlig, fastän jag var i det skick jag var i. Hä tar sig!






Eftersom det har varit synd om mig den här veckan behöver jag inte vända på bilderna. Plus så har jag tagit dom med mobilen och jag har ingen aning om hur jag ska få den att göra som jag villl.

Jag har varit uppe sen 04.15. Jag är lika hungrig som en komvux-morsa på McDonalds. Jag är svettig. Jag vill åka hem!
















Damn, it's feels good to be a gangsta!




Samma sak här. Jag vägrar (läs kan inte) vända på bilden.

Äh, jag känner att jag hungeryrar nu. Ska bara äta, så återkommer jag!

Människan är ett vanedjur. Dom vill oftast inte erkänna det, men det är sant. Alla har sina speciella ritualer som genomförs dagligen, medvetet eller omedvetet. Bryts någon av dom här ritualerna på ett eller annat sätt hamnar dagen i otakt och man hamnar inte riktigt rätt förrän dagen efter.

När jag jobbar t.ex, då tar jag jämt kaffe ur samma automat. Är det av någon anledning kö till just den kaffeautomaten och jag måste ta ur den andra känns det inte riktigt rätt. Kaffet smakar inte som det ska, lite annorlunda på ett oförklarligt sätt och dagen blir konstig. Jag vet med mig själv att om någon av gubbarna skulle hämta kaffe åt mig så skulle jag inte kunna säga från vilken automat han tog den ifrån och jag skulle glatt dricka. Men ser jag att det blir "fel", då är det fel.

Pga denna underbara värme har jag dött tre gånger vätskebrist. Det existerar inget syre på binderiet! Huvudvärk och vätskebrist deluxe! Som tur är så finns det medicin mot precis allting!

Vattenmelon (hemmixad såklart) och chokladrån. Notera gärna även godispåsen till vänster. Våga vägra vara nyttig!

Solen strålar likt ett nyförlöst barn som är omfamnat av strålkastarljus. Kroppen skriker efter c-vitamin och eventuellt lite vätska. Skakig, förvirrad, naken, linslös och hungrig känner jag mig fram på golvet efter kläder att ha på mig. Effekten som brukar infinna sig dagen efter ett stort alkoholintag ökar på den sexuella lusten. Darrandes trevar man sig fram. Det här är som vilken söndag som helst.

Hur kommer det sig att så fort man känner för att sola lite så går solen i moln. Hur kan jag ha bråkat så mycket med universum att den/det hatar mig så mycket? Jag är väl född att bli albino.

Så nu tänker jag vandra omkring i bikini o hotpants till solen behagar att komma fram.

Trött tjej med nytonat hår och röd tjej ska faktiskt gå o lägga sig nu. Det är hårt att vara ute i solen. Som vanligt har jag snygga märken i pannan och nacken. Till råga på allt är jag osminkad, vilken sexbomb!

Jag försöker som sagt att dra ner på sötsakerna och skona min kropp från en förtidig död och jag måste faktiskt säga att det går rätt bra. Nu på kvällen tänkte jag mysa till det med fil o jordgubbar. Bara nyttigt och skitbra ( minus att jag äter efter klockan sex på kvällen). Glor i kylen. Det finns ingen fil.... Tittar i frysen. Glass! Glass....fil.... det är väl typ samma sak? Båda är ju vita och gjorda av mjölk. Öser upp i en skål. Jordgubbar var det ja. Hmmm... Det finns inga jordgubbar. Gräver inne i kylen igen. Jordgubbssylt. Fair enough!

Klart! Gott kvällsmål som man kan äta med gott samvete.

Hur i helvete kommer det sig att så fort jag hittar nåt som jag tycker är roligt (på nätet) så tar nån tråkig moderator bort den? Är det mitt öde? Jaja, jag fick lite morgonknulla iallafall, det är alltid nåt

Hade jag varit lesbisk så hade det här varit äkta kärlek. Har haft det så underbart! Fan va vissa människor är underbara medan andra är helt jävla genombombade.

Har varit påväg att dö på grund av sockerbrist. På riktigt. För att kompensera det mölade jag i mig tre stycken muffins det första jag gjorde när jag kom hem. Ordningen är återigen återställd.

Brukar sitta och slösurfa på familjeliv.se, varför vet jag inte riktigt. Men alldeles nyss fick jag en liten reminder om varför jag gör det:
Varning - känsliga tittare varnas

Nu ska jag slåss med mitt blodsocker och kasta mig i säng.

Hur synd är det inte om mig, när jag vaknar tack vare enorma hungerkänslor! Sen när blev jag ett hungrigt fattig barnhemsbarn som inte ens kan sova utan att tänka på mat? Jag mår även illa som en nyplussad komvuxmorsa. Vad fan är det för fel på mig?

Jag kom precis fram till att jag måste sluta duscha strax innan jag går och lägger mig. Det är inte bra om man ryggar tillbaka när man ser sig själv i spegeln - utan linser!

Jag luktar gott iallafall....

Ibland undrar jag vad man måste ha i sitt CV för att få jobba på ICA. Jag anar att ett krav dom har är att man måste ha IG i svenska...


'


( i ren protest vägrar jag att vända på bilderna)

Just idag är jag stark. Jag är hög på koffein, socker och livet. Jag är på så äckligt jävla bra humör att folk hatar mig bara dom ser mig. Min kropp skriker ut sin glädje genom att inte lyda (aka; jag springer in i saker hela tiden) och munnen har sitt eget liv och hittar på egna ord. Den här veckan går i ungdomens och kärlekens tecken. Kärlek till alla mina kära vänner speciellt kära A och min bästa S. Jag älskar Er så himla mycket och jag är så tacksam över att jag har er i mitt liv.






Jag är lycklig, självgod och jag tänker inte be om ursäkt!